1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
55
56
57
58
59
60
61
62
63
64
rike mannens död. ?DU är den mannen?, för- ?förstockas? till oemottaglighet för profetens klarar Natan då. Och David blir förkrossad: förkunnelse. Inte för alltid, framgår det i de han känner med ens igen sig i den främmande följande verserna, men för en tid av luttring. rikemannen, och genom beskrivningen av den Jesus och NT har ett helt annat uppdrag: andre ser han sitt eget handlande i nytt ljus. att förkunna evangelium, glädjebudskapet I NT är Jesus en flitig användare av parabler. att Messias har kommit. Men när han skall Parabeln om den förlorade sonen och det bort- förklara varför han talar i parabler, så återansprungna lammet är ju särskilt välkända. Men vänder han detta stränga citat från Jesaja ? hos Jesus berättade också en parabel om Ordet Markus dessutom förstärkt. Till lärjungarna självt ? ett slags metalitteratur. Den handlar säger Jesus att han talar i liknelser för att hålla om fyrahanda sädesåker. Bonden sår sin säd de oinvigda utanför: ?Ni har fått veta Guds på fyra olika ställen med fyra olika sorters rikes hemlighet, men för dessa som står utjordmån, men bara i den goda jorden bär såd- anför är allt bara liknelser, för att de skall se den frukt. På de andra tre kan sådden inte gro, med sina ögon utan att uppfatta och höra med den får inga rötter eller den förkvävs av ogräs. sina öron utan att förstå, så att de inte omvänJesus förklarar för lärljungarna: jordmånen der sig och får förlåtelse.? (Mark. 4:12) Vill motsvaras av fyra olika mentala beskaffen- inte Jesus att hans publik skall omvända sig? heter hos mottagaren av Ordet. Bara den som Jodå! Men han vill att omvändelsen skall vara har arbetat fram de rätta inre betingelserna autentisk, och det kräver arbete med förkunkan ta emot Ordet så att det kan börja verka. nelsen och den inre ?jordmånen?, rentav kamp: ?Kämpa för att komma in genom den trånga P arablerna var ett led i den religiösa un- porten?, säger han med en ny bild på ett annat dervisningen: de litterära dragen hade ställe (Luk. 12:24). alltså en belärande eller didaktisk funk- Att som Jesus här återanvända en tidigare tion. Men den funktionen var inte så lätt att text i en ny är ett exempel på intertextualitet. tillägna sig, och det var inte heller meningen. Fenomenet är vanligt, både i Bibeln och profan Tvärtom. Lättköpt kunskap ger ingen djup litteratur. Greppets poäng är att citatet liksom eller levande insikt, och den som inte var be- smittar den nya texten med den tidigare texredd att arbeta helhjärtat med förkunnelsen tens innebörd, samtidigt som den nya texten fick finna sig i att stå utanför. Detta gör Her- utvecklar en egen och ny innebörd. Jesus är ren klart redan i GT, vid kallelsen av profeten ingen domsprofet, men han använder domsJesaja (Jes. 6:910): profetens ord för att säga något om evangeliets Gå och säg till detta folk: svårigheter och hur lätt det är att missuppfatta ? ?Ni skall höra men ingenting förstå, sin egen förståelse av det: att se och höra och ni skall se men ingenting fatta.? tro sig förstå men ändå inte göra det. ? Förstocka detta folk, täpp till deras öron, täck för deras ögon, så att de ingenting ser, ingenting hör, Beata Agrell är pro ingenting förstår fessor i litteratur och inte vänder om och blir botade.? vetenskap vid Jesaja är en domsprofet, vars uppgift är Göteborgs universitet. att hota och varna folket, som vänt sig ifrån Herren. Detta folk har försuttit sina chanser, och nu skall det straffas med sina egna medel: Korsväg 1|2012 5